torsdag 15 september 2011

Att känna

Blev som sagt lite nedstämd efter samtalet med överläkaren då de påminde mig om att detta inte kommer vara en allt för rolig tid och att de framför allt kommer vara en väldigt lång tid. Jag tror att jag förtränger eller undviker att tänka på hur jobbigt de kommer bli för då är de svårt att vara glad. Det är ju inte lätt att vara glad om man bara tänker på tråkiga saker. Och det är inte kul att vara ledsen, det är ju mycket roligare att vara glad. Samtidigt som man ibland behöver få känna sig ledsen.

Men tur har jag som har så underbara vänner som kommer och hälsar på och kan få mig på gott humör. Först kom Karin en liten stund när hon hade lite tid över mellan lektionerna och sen på kvällen kom Marcus och sedan Lotti. Dom stannade rätt länge och jag hade jättetrevligt och vill bara passa på och säga hur underbart de är med folk som tar sig tid för att förgylla min tillvaro lite. Lotti har jag ju inte träffat sen april när vi var på Hawaii tillsammans så det var kul.

På tal om att känna sig ledsen så såg jag den här filmen idag och den handlar just om att det är okej att känna!


http://www.youtube.com/watch?v=1vvncK7e8CU&feature=mfu_in_order&list=UL

En film gjord av Ung Cancer en organisation för unga vuxna cancerdrabbade.

1 kommentar:

  1. Gomorgon emma hoppas att du inte tycker jag är påflugen och dum nu,men vad sägs om att låna brorsans videokamera och göra en dokumentär film om den här tiden,det blir ju ett projekt som du kan ta med till skolan sen och be vänner och personal filma vid provtagningar,mm.
    Då får du lite annat att tänka på jag har redigeringsprogram och hjälper dig mer än gärna.
    Det skulle kunna bli en bra film till hjälp för andra i din situation.Värt att tänka på?Kramis
    moster

    SvaraRadera