söndag 11 september 2011

Footprints in the sand

One nigth a man had a dream. He dreamed he was walking along the beach with the Lord. Across the sky flashed scenes from his life. For each scene, he noticed two sets of footprints in the sand; one belonged to him, and the other to the Lord.

 When the last scene of his life flashed before him, he looked back at the footprints in the sand. He noticed that many times along the path of his life there was only one set of footprints. He also noticed that it happened at the very lowest and saddest time in his life.

This really bothered him and he questioned the Lord  about it. "Lord, you said that once I decided to follow you, you´d walk with me all the way. But I have noticed that during the most toublesome times in my life, there is only one set of footprints. I don´t understand why when I needed you most you would leave me."

The Lord replied, "My precious, precious child, I love you and I would never leave you. During your times of trial and suffering, when you see only one set of footprints, it was then that I carried you."

5 kommentarer:

  1. åh, älskar denna! så himla fin
    du är buren Emma! <3

    SvaraRadera
  2. Det är en otroligt trösterik dikt. Hörde den på ett tonårsläger för typ 25 år sedan och sedan dess har den alltid funnits med mig. (hade tänkt skicka den till dig..)
    kram Viktoria Munter

    SvaraRadera
  3. Hej Emma! Hoppas att du har det ok på sjukhuset, kul att hitta din blogg och kunna läsa om hur du mår och hur det går för dig. Måste vara skönt att komma hemåt Västkusten, lite närmare för mor och far och dina nära. Läser om din sjukdom och hoppas på det bästa men förstår att det blir en tuff tid med behandlingar osv. Filmer och blogg låter som ett bra tidsfördriv, ja varför inte plocka fram dina gamla kunskaper från syslöjden, virka vet ja!! ;O) Må så gott och krya på dig!Kram Maria din morskusin

    SvaraRadera
  4. Lilla Emma... du låter så stark när du skriver men förstår att det här nog är det tuffaste du kommer att få gå igenom i ditt förhoppningsvis långa liv. Vi ber för dig och tänker på dig hela tiden. Håll Gud i handen och låt honom bära dig när du inte orkar gå, även om hans famn kanske ibland är en bår under ryggen påväg till provtagning:)
    Stor kram Ulrika, Christian och Melvin Brosten

    SvaraRadera
  5. Emma, du är så otroligt stark! Ååh, jag ber för dig varje dag ska du veta. Och vet att Gud är med dig varje sekund. Just nu bär han dig och han håller dig i handen, torkar dina tårar varje gång det gör ont eller blir för mycket. Han älskar dig så otroligt mycket och kommer ALDRIG någonsin lämna dig. Emma, jag vet att du vet allt det här, jag vet att du fick lära dig otroligt mycket på hawaii. Håll fast vid den Guden du lärde dig att känna på hawaii. Och om du behöver tidsfördriv rekommenderar jag "ödehuset", en jättebra bok verkligen.

    SvaraRadera