lördag 22 oktober 2011

Igår och idag

Var som sagt till sjukhuset igår igen. Fick cellgiftsdropp som jag får varje vecka och sen en spruta i låret igen. Gör sjukt ont men det går över efter 5-10 minuter. De vanliga blodproverna togs också plus lite andra prover. Sen var det ju så att jag skulle ta bort min CVK också. Alltså slangen som jag haft direkt in i en blodådra så att man slipper sätta en nål i armen varje gång jag ska få dropp eller ta prover. Vilket jag ju gör varje vecka och ibland oftare.

Har ju fått en så kallad portacat, en venport som sitter innanför huden istället vilket är en mindre infektionsrisk. Så nu behöver jag inte CVK:n längre så den skulle alltså tas bort igår. Grejen var bara att den sattes när jag låg inne i Lidköping och dom sätter en mer avancerad CVK än man brukar göra här i Göteborg. Den har som en lite kudde som sitter innanför huden som man blåser upp och sen växer den fast där. Man har sånna om man ska ha en CVK som ska sitta väldigt länge men det skulle ju inte min. Och eftersom man blåser upp den så går det ju inte att dra ut slangen genom samma hål som man satte in den då den är större. Själva slangen är inte större men den lilla kudden typ. Därför krävs det att man gör det kirurgiskt.

Men min doktor som jag hade igår tyckte visst att den skulle kunna dras ut som vanliga CVK:er så det provade man först men de funkade inte. Så tog det en himla tid innan jag fick komma till operation. Och där fick jag bara lokalbedövning och sen började man klippa och skära och dra. Och grejen är att den här slangen gick upp i en blodådra i halsen och där var det inte bedövat så det kändes när dom drog. Och dom fick dra en del innan den lossnade och det var nått så sjukt obehagligt och jag låg och spände mig hela tiden. Tillslut så lossnade skiten i alla fall men hjälp vad trött jag blev och extra känslig som jag är nu så ville tårarna inte sluta rinna. Till råga på allt så mådde jag inte bra alls och taxiresan dit och hem var plågsamma med huvudvärk och allmän sjukdomskänsla.

När vi kom hem vid 16 tiden så hade jag varit på sjukhuset sen kl 9 och var därför helt slut. Slocknade i soffan ett par timmar och åt sedan kvällsmat för att sen gå och lägga mig. Idag mår jag bättre men har en huvudvärk som inga tabletter rår på. Det enda som hjälper är att ligga ned så det är ungefär de jag gjort idag. Har fått en massa utslag och rådnader här och var. Doktorn sa att det kan vara så att jag är allergisk mot en av medicinerna jag äter. Vilket vore väldigt dumt för jag behöver äta den och det finns inte så många andra mediciner att ersätta den med. Så ska vänta några dagar till och se om det försvinner. Kan kanske bero på att min hud är så fruktansvärt skör och känslig nu, hoppas på det. Har fått feta blåsor i munnen också för att slemhinnorna är så sköra och min kropp inte läker speciellt bra nu. Men hoppas och tror att det börjar bli bättre snart. Är antagligen den kraftiga cellgiftskuren jag fick i helgen som orsakar det men nu har det ju gått nästan en vecka sen dess så kroppen borde återhämta sig så sakta. Sen mår jag dåligt för att jag slutat med kortisonet som jag ätit i över en månad och då blir kroppen beroende så det blir som en lång baksmälla när man slutar.

Nu ska jag sluta skriva innan detta blir en kortare roman. Ni får ha en bra kväll och morgondag. Kram

4 kommentarer:

  1. Lilla gumman, det gör så ont i mig att läsa om hur fruktansvärt jobbigt du har det,jag önskar jag kunde ta din smärta och bära den långt bort.Men jag kan inget göra,men gläder mig över att du orkar skriva lite ,och du vet att vi är många som tänker och ber för dig varje dag.Stor kramis moster

    SvaraRadera
  2. Hej Emma,
    Idag läste Eva upp lite av din blogg på Gudstjänsten i Gamleby. Tack för att Du uppmuntrade oss trots din svåra situation. Ditt blogginlägg var så klart: jag har det jättetufft men jag vill förtrösta på Jesus. Tack.
    Det var skrivet för ett kort tag sedan.
    Vi vill fortsätta att be för dej.
    Själv har jag myelomcancer och jg lever på det bibelord som Du hade fått Ps 103:1-3.
    Jag tänker så här: Jesus förlåter mej på nytt varje dag, på samma sätt tar jag emot helande för en dag till. Och det har blivit många dagar hittills.
    Gud välsigne dej. Leif

    SvaraRadera
  3. Det är svårt att läsa om hur du har det, lider mycket med dig! Tänker på dig och ber för dig! kärlek <3
    Karin

    SvaraRadera
  4. Lilla gumman ....vad jag önskar att du fick slippa detta, Önskar innerligt att du känner dig lite bättre snart. Massa kryakramar..... Mia

    SvaraRadera