söndag 26 februari 2012
Sahlgrenska imorgon
fredag 24 februari 2012
Jean utvisas från Sverige trots dödshot
Jag känner själv en kille något år äldre än mig själv som var tvungen att fly från sitt land och sin familj då han var förföljd. Man hade lagt en bomb i en bil för att döda honom med det blev istället hans syster, hennes vänner och en manlig vän till dom som råkade ut för den och alla dog. Han flydde till Sverige, hamnade hos en familj som tog hand om honom, började skolan och var mycket ambitiös. Skaffade flickvän och framtidsdrömmar. Och så blir han utvisad. Trots att flickvännen är gravid de sedan gifter sig. Han sa till mig att först hade han varit tvungen att lämna sin riktiga familj i hemlandet när han flydde och nu tvingades han lämna ännu en familj. Han blev utvisad men har nu kommit tillbaka till Sverige igen.
Lite nya grejer här
Vår-promenad
Igår när jag var i stan så lämnade jag vinterjackan hemma och tog skinnjacka istället. Med en tjock halsduk och vantar så gick det fint. hoppas att ni också kan njuta av vårvädret! Kramar
torsdag 23 februari 2012
Trevlig eftermiddag
Ni kanske tycker jag låter lite fjantig nu men för mig var det en bekräftelse på att jag mår bättre och är stark nog för att orka sitta och koncentrera mig i en bil. Åkte ju in till stan för att besöka optikern eftersom mina linser är på upphällningen. Gjorde en synundersökning för det var över ett år sen sist. I alla fall det blev mer än bara ett besök hos optikern. Nämligen ett besök hos min mycket mycket fina vän Julia. Vi gick till och med på stan en liten stund och åt pommes frites på torggrillen. Åhh vad goda dom var. Och så många gånger jag har längtat efter sådana pommes frites. Och det var inte alls mycket folk i affärerna så det var skönt. Tror inte att jag råkade få med mig några bakterier eller virus hem.
Sedan åkte vi till hennes mysiga lilla lägenhet och snackade några timmar. Ett lite oväntad men galet trevlig inslag i min vardag. Hoppas att det blir fler sådana här dagar då jag både mår bra nog och har okej värden så att jag alldeles själv kan köra in till stan och träffa kompisar i flera timmar. Och köra bil igen var riktigt kul hehe.
Idag fick jag också veta att jag blir inlagd på måndag. Trodde det skulle bli senare men måndag blir bra. Gillar inte att ligga över helgen, så lite personal då och man får bara en maträtt att välja på. På vardagar finns det två = större chans att det är något jag tycker om. Kräsen som jag är. Nu börjar jag bli alldeles för trött efter denna väldigt händelserika dag så ska fundera på sängen.
Man får passa på att njuta av dessa dagar när dom kommer för de är inte så väldigt ofta. Men oj så glad man blir när man får må såhär bra ibland. Och känna sig helt normal en stund när man vandrar runt på stan men någon man tycker om. Se ut som vem som helst bland alla andra även om man blir lite extra trött och får lite extra ont. Inget som inte lite värktabletter kan fixa, åtminstone en stund och det är allt jag begär också.
onsdag 22 februari 2012
Jaaa äntligen!
Jag trodde ju att jag skulle bli inlagd till helgen om jag hade okej värden men som tur är så va det fel. Den läkaren jag pratade med då hade visst inte så bra koll. Skall äta cellgiftstabletter i en vecka först så blir inlagd nästa vecka istället. Vilket är mycket bättre då min lillebror fyller 18 på lördag. Det skulle i så fall bli andra året i rad jag missade hans födelsedag, då jag var på Hawaii förra året, och det vill jag verkligen inte. Jag tänker inte låta den här skiten få mig att missa allas födelsedagar minsann. Nån måtta får det vara! Lillebrorsan ska ju bli stor, klart man måste vara där.
Imorgon ska jag i alla fall till optikern för att göra syn undersökning. Jag har linser och behöver köpa en ny omgång men tänkte göra en undersökning först bara för att kolla om det ändrat sig nått.
Så även om jag mår rätt kasst från och till så tänker jag utnyttja denna veckan innan jag blir inlagd så mycket som möjligt. Nu när jag får. Hoppas att ni också kan göra det! Puss o kram
tisdag 21 februari 2012
Skrev detta igår men haft problem med att publicera det
Har inte alls mått lika bra idag. Haft en konstig huvudvärk nästan hela dagen och mådde dåligt på förmiddagen. Ett tag trodde jag att jag skulle få migrän också men som tur var va det falsk alarm.
Hade fina Mikaela här idag på besök. Snackade om allt mellan himmel och jord som vanligt. Och en del om cancer. Är så trött på den här sketans cancern. Känns som att det bara är fler och fler som drabbas. Människor vars liv aldrig kommer bli de samma eller som får raka dödsdomar med bara några få år kvar att leva. Mammor och pappor till barn som inte blivit vuxna än. Söner och döttrar till föräldrar som aldrig tänkt sig att överleva sina barn.
Ingen förtjänar att drabbas av den här hemska sjukdomen. Ändå är den så vanlig och dyker upp över allt. Visst är det många som överlever nu för tiden men flera av dem kommer aldrig få något normalt liv igen. Deras kroppar har förstörts där cancern satt klorna i dem. Så svår att bli av med, lömskt lurar den kvar. Undkommer cellgifter och operationer. Och när man tror att den äntligen är borta så dyker den upp igen för att förstöra ännu mer.
Nu pratar jag inte alls om mig själv. Jag har ju inte sån cancer man opererar bort. Men läser flera bloggar som skrivs av underbara människor med enorm styrka men som ändå hela tiden måste kämpa mer. Cancer tar ingen hänsyn, bryr sig inte om. Den stövlar in i människors liv oinbjuden och för med sig mörker och smärta. Den har storhetsvansinne. Vars enda mål är att ta över så mycket som möjligt. Lämnar förödelse efter sig.
Som tur är så finns de dem som kämpar för alla cancerdrabbade. Krigar mot cancern, hittar vapen att bekämpa den med. Och som vinner mot den! Tack Gud för de och tack för dina bönesvar angående en person som trodde han fått återfall men nu är helt frisk och mår bra igen.
söndag 19 februari 2012
Glad och pigg idag
Mamma kommenterade flera gånger idag att det är så kul att se mig så pigg och glad. Och jag känner själv hur jag verkligen orkar vara med familjen hela dagen och skoja och prata med dem. Stå ut med pappas dåliga skämt som ändå ibland är roliga men endast om man är på bra humör. Jag har också gjort något lite mer meningsfullt idag. Men kan inte avslöja vad det är här för då blir det förstört. Det måste nämligen vara hemligt ett tag till för en viss person. I alla fall så tog det nästan hela dagen och jag gjorde det med datorn så de var lugnt och inte så ansträngande men ändå roligt och meningsfull. Riktigt kul att orka göra något sånt, annars försöker jag ju bara få tiden att gå genom att kolla på meningslösa serier och filmer. Fast ibland är dom ju bra, jag vill ju jobba med TV sen så kan ju säga att jag pluggar när jag kollar på TV-serier och diverse TV-program.
fredag 17 februari 2012
Vårkänslor
När pappa och jag väntade på taxin idag så gick vi ut och ställde oss i solen som sken ner mellan två höghus. Riktigt mysigt och vårkänslorna vaknade allt till liv lite grann. Jag ritade till och med i snön, något jag inte kan minnas att jag gjort på väldigt länge. Men ibland måste man få leka lite. Taxibilen var en sån med panorama-glastak så jag satt och kollade upp på den blå himlen ett bra tag innan jag somnade med huvudet lutat mot bröstet ni vet, vilket resulterade i en stel nacke. Men det försvann fort sen som tur va. Skönt att sova bort en del av den långa taxiresan.
När man legat i sängen flera dagar i rad och mått sådär halvkasst och inte haft ork att göra någonting så blir man tillslut rätt trött på att just inte göra någonting. Så då kan man rycka upp sig, tar fram den gamla systemkameran med det halv trasiga objektivet och fota lite vårblommor som mamma redan ställt fram på borden. Persiko-trädet i ute-rummet har börjat blomma så smått så kånkade ut stativet dit och trixade en stund med att få det att stå still på den mjuka jorden. Blev några bilder innan jag blev allt för trött. Annars är ju inomhus-fotografering väldigt smidigt. Sen blev det en lång paus i soffan efter det extremt utmanande fotopasset.
Nu är det dags för sängen. Vi får väl se hur många timmar jag får sova denna natt. Börjar bli långtråkigt att vakna fyra på morgonen. Som om jag inte hade nog med överflödig tid ändå. Och nu får jag inte ens sova bort den. Nåja det ska väl gå över så småningom får vi hoppas.
God natt på er, bjuder på en blombild för att sprida lite vårkänslor.
onsdag 15 februari 2012
Live från sahlgrenska
Ligger och fyller på blod. Det behövs verkligen. Har känns hur musklerna blir utmattade av minsta lilla och huvudet känns tungt.
Dagarna går så väldigt fort tycker jag. Av någon anledning känns det som det är måndag idag. Kanske är för att jag mest legat i min säng de senaste dagarna. Hade migrän i måndags så sov bort halva dagen. Det var skönt. Hann precis hem från sjukhuset och ta en migräntablett så att huvudvärken inte blev så fruktansvärd. Och sen en sömntablett på de så löste de sig ganska bra.
Sängen har blivit mitt nya tillhåll istället för soffan. Soffan står ju i vardagsrummet och det är ju bra om man vill ha sällskap. Men de senaste dagarna har jag varit så trött och mått så konstig att jag inte orkat med folk och framförallt ljud.
tisdag 14 februari 2012
Ber om ursäkt för tystnaden
Min lilla brorsdotter kom hit i helgen som var. Mamma o pappa skulle passa henne under och på eftermiddagen köra henne till hennes första disco. Och det var faster som fick fixa håret, lockigt skulle det vara. Det är underbart att vara så pass ung faster som jag är. Hon föddes när jag var 14 år. Och eftersom storebrorsan bor så nära med sin familj så träffar vi dem ofta. Jag brukade passa henne nästan varje vecka, ibland mer ibland mindre.
Tyvärr så tror jag att hon har svårt att förstå vad som händer med mig. Varför jag ibland inte alls vill leka med henne utan bara ligger i soffan. Varför jag ber henne sänka volymen när hon ser film. Varför jag inte busar med henne som vanligt och alltid möter med en stor kram och lyfter upp henne och snurrar runt när vi ses.
Jag tror hon förstår lite grann, hon vet ju hur folk brukar bli när dom blir sjuka. Men jag tror inte riktigt hon förstår att den här sjukdomen inte är som vanligt. Den går inte över på en vecka inte ens en månad eller ett år. Hur ska en 6:åring kunna veta vad cancer är. Vad för skit den gör mot kroppen och hur det förändrar och begränsar människor. Jag tror det är förvirrande för henne hur jag ena dagen verkar må bra och nästa knappt orkar prata med henne. Jag märker hur hon varje gång vi ses går så försiktigt fram. Vill inte störa men ändå försöka se om det är en glad emma eller inte. Om hon vågar prata mig eller inte. Hon är så fin hon och det gör ont i mig när jag märker att hon tvekar till att komma fram till mig. Men när hon sen ser att jag ler och ber om en kram så lyser hon upp och börjar prata om allt möjligt och ber mig att vara med. Och en liten stund orkar jag vara med, en liten stund orkar jag och vara gamla roliga vanliga faster emma igen.
Hon frågade för ett tag sedan min mamma ifall jag skulle dö nu. Och det vet ju ni att jag inte tänker göra. Och just därför samlar jag kraft när min lilla brorsdotter kommer på besök. Försöker hålla kvar lite av det tålamod jag lätt tappar och ler och skrattar när hon gör något kul. att jag ska. Däeför ställer jag mig och lockar hennes hår precis som den friska emma brukar även om jag blir helt slut sen.
Hon är de närmsta en syster jag haft och jag märker att hon ser upp till mig och min lillebror. Jag tror hon ser oss mer som syskon än faster och farbror. Och jag tycker om det, och samtidigt blir jag arg när det tas ifrån mig. När jag inte längre orkar leka, hämta henne efter skolan och gå till djurparken eller köpa glass. Inte gå och bada eller måla teckningar. Jag orkar inte ha henne klättrandet över hela mig, jag klara inte längre av hennes energi. Jag orkar inte ens lyfta upp henne, krama henne och snurra runt med henne som jag alltid gjorde förut.
Men i lördags försökte jag lite i alla fall och lyckades ganska bra. Tror att åminstone halva glada goa faster emma var tillbaka för en stund. Även om jag ibland fick gå tillbaka till mitt hörn i soffan eller upp på mitt rum och vila ett tag. Jag hoppas bara att hon förstår att jag tycker om henne ändå även om jag inte orkar vara närvarande, svara på frågor och vara med och leka.
torsdag 9 februari 2012
Lång dag
onsdag 8 februari 2012
rubrik
Imorgon skall jag till sjukhuset igen för att ta prover som vanligt och sen träffa läkaren för att prata om nästa del av behandlingen. Det är inte säkert att jag kan börja med den riktigt än för mina värden är så låga. Så antar att det är det som avgörs imån. Själv vet jag inte vad jag tycker. Spelar väl egentligen ingen roll om jag läggs in nästa vecka eller en vecka senare. Får ju lite mer ledigt från behandlingar om jag väntar men det känns samtidigt onödigt.
Nu skall jag fortsätta glo på film så länge jag orkar hålla ögonen öppna så får ni ha en trevlig kväll.
lördag 4 februari 2012
Lugn helg och dagens tankar
Rör inte min sup
torsdag 2 februari 2012
Taxichaufförer och grahamsbröd
Åter på sjukhuset för lite provtagning (eller egentligen ganska många prover) och eventuellt påfyllning. Dagen började bra fick nämligen åka med den trevliga norrmannen som har kört oss några gånger nu. Han har bekväm bil som inte luktar äckligt och kör lagom fort och bra.
Här om dagen så åkte vi med en gubbe som körde alldeles för fort och ryckigt. Och när man då har lätt för att må illa så kan man kanske förstå att den färden inte var speciellt trevlig.
Nog om taxichaufförer, fast då har jag nog inget att skriva om. Eller jo jag bakade faktiskt lite grahamsbröd igår. Brukar må bättre på kvällarna så jag ryckte upp mig och slängde ihop en liten deg. Blev inte så många men gott blev de i alla fall. Men sen vart jag trött.
Ha en trevlig torsdag nu, kram!