Sega dagar och sega tänder

Idag har varit en fruktansvärt seg dag, och än är den inte slut. Så istället för att berätta hur otroligt lite jag har gjort idag och hur otroligt rastlös och samtidigt trött jag varit idag och helt enkelt klaga på vilken hemskt tråkig dag jag har haft idag, så kan jag berätta om igår istället. Åkte nämligen med mamma in till stan en liten sväng. Dock var det bara en snabbis. In på apoteket också för att hämta ut mediciner. Är väl på apoteket en gång i veckan i snitt. Alltid är det något som tagit slut eller någon ny medicin som skall hämtas ut.

Efter en seg eftermiddag och lite vila och halv-sömn en stund på eftermiddagen fick jag besöka av två av mina finaste vänner som jag känt länge och hunnit uppleva en hel massa fantastiskt med! Riktigt trevligt och vips så var den kvällen borta. Tänk att tiden kan gå så olika fort ibland. Mycket prat och skratt i flera timmar, det gör gott de. Men efter flera dagar av diverse mindre aktiviteter blir jag så väldigt trött. Tyvärr så verkar jag inte vara tillräckligt trött för att slippa vakna klockan sju varje morgon. Inte ens när jag lägger mig senare än vanligt. Mycket störande för det är ju en sak när man är trött och kan sova bort en tråkig dag. Men när man är trött men inte kan sova, ja då blir det segt kan jag tala om. Dock är jag nästan smärtfri i kroppen nu. Inte tagit några värktabletter idag. Skönt de. Känns där emot sådär inför måndag som innebär tandläkarbesök och dragning av visdomstand. Dom skall helt enkelt göra sår i munnen på mig så att jag skall slippa få andra sår i munnen. Mycket finurligt eller vad säger ni. Och ska jag lyssna på min mammas erfarenhet av att dra visdomständer så har jag inte direkt någon trevlig stund framför mig. Är van vid tandläkare och att dra tänder eftersom jag haft tandställning och fått möblera om på alla möjliga sätt i munnen för att det ska bli fint. Men minns när jag drog en kindtand och det tog tid och var inte det minsta behagligt. Inte ser jag heller fram emot bedövningssprutorna som gör så ont.

Man kan tycka att jag borde vara van vid sprutor och stick men i munnen gör det ju så illa ont och dessutom tror jag inte att jag kan vänja mig helt vid de där nålarna. Vare sig det är bedövning eller nålar i armen eller ryggen eller andra ställen. Såg här om dagen på tv-programmet "Unga läkare" där dom filmade när dom gjorde ett benmärgsprov på en man. Och fy vad glad jag är att jag inte såg det för ett halvår sen. Har gjort fem stycken benmärgsprov tror jag och om jag vetat då hur grov den så kallade nålen (kanske om man tänker sig en normaltjock virk-nål utan krok) är så hade jag aldrig kunnat ligga kvar på den där britsen. Inte konstigt att jag hade så ont att jag hade problem att röra mig i flera dagar efteråt varje gång. Det såg helt brutalt ut, i och för sig så känns det ju ganska brutalt också när man är med om det. Mannen på tv var dock gjord av stål eller nått för han hade inte känt någonting. Skönt för honom då då.

Nu har jag inget mer att skriva om så får hitta ett annat sätt att fördriva tiden på. Det blir en klurig uppgift. Kanske ska äta något bara för att det är gott och tar tid. Så slipper min läkare (som kommer från norge och pratar riktigt go dialekt) klaga på att jag ää so tinn (tänk er det på sjungande norska). Var tvungen att fråga vad hon sa. Och när hon sa "smal" i stället fattade jag. Men har faktiskt inte tappat så mycket vikt, bara musklerna som rasar tyvärr. Men dom kommer tillbaka. Hej på er!