söndag 30 september 2012

Bully

Såg precis dokumentären Bully på svtplay. En film om mobbning som är filmad i USA. Tycker att alla borde se den. Tyvärr så finns den bara kvar tills idag också. Men förhoppningvis kan man kanske se den på andra ställen sedan. Men har ni tid idag så tycker jag att ni ska klicka på länken här och kolla på den. http://www.svtplay.se/dox

I dimman av kortisonet

Har ätit kortison sen i onsdags och det är ju alltid lite jobbigt. Man blir konstig och känner inte igen sig själv och sina tankar ibland. Man får konstig smak i munnen och det känns som att det är någon slags tjock dimma i hjärnan. Förut när jag åt större doser så blev jag också extremt speedad och fick stor aptit men det är det inte så mycket med nu för tiden. Dock har jag svårt att somna på kvällarna men sedan sover jag halva dagen istället. Har i alla fall umgåtts med fina vänner i helgen och haft det trevligt. Igår såg jag på någon konstig skräckfilm med Mikaela och hennes pojkvän. Den var väl lite läskig men det hände liksom så mycket på en gång så det han inte ens bli spännande och tillslut var det bara ett stort blodbad med konstiga varelser och zombies. Men lite underhållande var den också med ett och annat skämt. Som tur var så var det inte jag som betalade för filmen. Trodde sedan att det skulle vara läskigt att åka hem genom skogen efter det men som ytterligare bevis på hur dålig filmen var på att vara läskig och spännande så kan jag säga att resan hem inte var det minsta skrämmande även med fullmånen uppe. 

onsdag 26 september 2012

Saknar

Hittade ett par bilder från när jag var på Hawaii. Vi var och besökte en liten farm och vi fick rida på hästarna där och träffa alla andra djur. Hästarna och hundarna var sådana som de hade tagit hand om. Jag saknar verkligen Hawaii ibland. Landet, klimatet, naturen, människorna och livet vi levde där. Jag saknar även ridningen en massa, har ju ridit större delen av mitt liv. Förhoppningvis ska jag snart få rida igen på ett eller annat sätt för nu finns det ju dagar då immunförsvaret nog tål det.



tisdag 25 september 2012

Reklam

Hej på er. Fick en rabattkod från Vinlya Hem idag som de erbjöd mig och mina läsare. Om man använder den i deras webbshop så får man 10% rabatt på hela sortimentet. Det är inget jag tjänar på att lägga upp men tänkte att någon av er kanske har användning för den. Jag vill poängtera att jag aldrig handlat från sidan själv men har varit inne och kollat på den och det ser i alla fall fint ut. De är alltså en webbshop som säljer väggdekoration, så som väggtexter, kakeldekor och fönsterfilm. Vi har faktiskt en vit garderob här hemma som vi tänkte smycka på något sätt med en jättestor bild på hela men man kanske kan använda sånt här istället. Dom har också sommarrea just nu såg jag ifall något intresserar er.

Länk till sidan: http://www.vinylahem.se/
Rabattkod: 10PRO2EO


Lite bilder från deras sida








Jag har som ni kanske märkt ingen reklam på bloggen eftersom min avsikt inte är att tjäna pengar. Detta lägger jag endast upp för eran skull ifall ni skulle tycka att det är bra men jag tjänar alltså inget på att göra det. kram


Hemskt mycket hej

Hej det var länge sedan det vet jag. Men den här gången är det inte för att jag inte orkat utan för att jag inte haft tid och kommit ihåg. Och det beror på att jag haft en grymt bra och rolig helg. Har hängt mycket med min kära vän Mikaela, fått träffa hennes pojkvän som jag nämde mer och lite annat gött folk som han känner och bara umgås och haft det trevligt. Mycket mat har vi ätit. Jag och Mikaela älskar båda kyckling. Men det får absolut inte vara minsta slemmit eller slajmit. Vitlöksbaguetter som man gör i ugnen är också en hit hos oss! Så den varan blev det mycket av.

Just nu sitter jag på sjukan och har precis fått behandling. En liten påse vincristin/onocovin blev det. Brukar må ganska bra efter den så hoppas att det går bra även idag för om någon timma ska jag möta upp Josefine som är en grymt go tjej som jag träffade på Hawaii. Så det blir lunch med henne ett tag innan jag åker hem. Immunförsvaret har bättrat på dig också så nu är de fritt fram nästan i alla fall.

Fick en asfin present från M också. Lite sen eftersom vi inte setts på länge men den var det värt att vänta på. Slänger med lite bilder från helgen. Först presenten, sedan trött katt, sedan lite av den goa maten vi gjorde sen en bild från här om dagen när jag var på promenad med hunden och katten hängde med. Hon tycker det är hemskt läskigt med hon ska ändå följa med. Gullig är hon. Och sist men inte minst goa brorsdottern som lärde sig sticka när hon var hos oss igår. Sju år bara men envis och det är bra om man ska orka lära sig sånt.







fredag 21 september 2012

Goa vänner jag har dåe

Idag träffade jag min kära Alma. Vi lagade lunch tillsammans och jag fick ansvaret för köttfärsen. Slutade med att vi åt turkisk yoghurt med köttfärs i istället för tvärt om. Meningen var att jag skulle ta några skedar turkisk yoghurt att ha i köttfärsen men istället följer hela innehållet i jätteburken med ner i färsen. Det mesta kunde vi rädda tillbaka i burken, de som inte hade nuddat färsen men en hel del fick ändå bli kvar. Men det var gott ändå och kul med annorlunda smak på köttfärsen.

Igår kväll åkte jag lite spontant hem till Mikaela. Slängde iväg ett sms när jag ändå var i stan för att se om hon var hemma och det var hon nästan. Hade precis slutat jobba. Så jag åkte dit och vi lagade tacos, blivit mycket av det på senaste, jämfört med annars. Fick tillfälle att lära känna hennes pojke lite mer också. Himla bra kille faktiskt och han stod ut med vårat snack om twighlight, skådisar, skvaller och gamla minnen. Fast han kanske blev lite uttråkad eftersom han somnade till ibland. Jag och M har ju inte kunnat ses så mycket senaste året eftersom jag inte orkat så mycket och nu senaste har hon jobbat väldigt mycket. Så när vi väl ses är det mycket som det ska snackas om. Well på söndag ska jag faktiskt sova över där som på den gamla goda tiden när vi hängde nästan varje dag och jag sov där nästan varje helg. Känner mig lite tryggare nu med att sova borta och det är ju nära hemma också. Har inga problem med att sova borta annars men har varit lite orolig för att jag ska börja må dåligt eller något och då är det jobbigt att inte vara hemma. Men nu för tiden så mår jag ju allt bättre och när jag mår dåligt så är det oftast inte så jättejobbigt som det var förut. Sååå det ska bli grymt kul, har verkligen saknat den tiden när vi kunde hänga när som helst. Så mycket knäppa minnen vi har tillsammans. Nu är det dags att ta ikapp all förlorad tid minsann.  

onsdag 19 september 2012

En liten lapp

Tänk att man kan bli så glad av ett litet papper med några siffror på. Varje gång jag går ut från avdelningen efter provtagningen genom sjukhuskorridorerna med en liten lapp i handen så är det allt som oftast de små siffrorna på den lilla lappen som avgör mitt humör. Är dom dåliga känner jag mig kanske lite nere och om dom är riktig dåliga till och med orolig. Som förra veckan tillexempel. Men när dom är bra känner jag mig bra, glad och stark. Från att ha varit oroande låga senast till så mycket bättre idag. Det får mig att känna mig oövervinnerlig. Min kropp håller ännu en gång på att återhämta sig efter en stor dos cellgifter och har åter igen gjort en lysande comeback. Inte heller den här gången knäcktes den. Jag känner mig starkast i världen och berusad av tacksamhet och lycka. Ännu ett steg i rätt riktning för att någon dag kunna ta den sista steget ut ur den här mardrömmen och vakna till ett nytt liv på andra sidan tunneln, utan sjukdom, behandlingar och ändlösa provtagningar. Utan sjukhus, trötthet och alla möjliga och omöjliga biverkningar. För att börja de liv jag själv har valt. Där jag själv får bestämma och göra vad jag vill för att jag kan!

måndag 17 september 2012

Hos släkten


Sitter i en säng i min gammelmormors gästrum. Jag och mamma åkte hit i lördags för att hälsa på och hjälpa till med ett symöte. Min gammelmormor är 98 år och ska nu få ha symöte hemma hos sig för första gången på många år. Och då kan det behövas lite hjälp. Min mormor är också här och hjälper till. Vi ska stanna till imorgon kväll. Tyvärr är jag inte till så mycket hjälp då jag är väldigt trött hela tiden och har huvudvärk för det mesta. Mamma hon kämpar på och har nog övertalat sin kropp att samarbeta trots cellgifter.

Fyra generationer kvinnor är vi här nu tillsammans i samma hus. Både min mamma och min mormor har många barndomsminnen här ifrån och även jag har några stycken. Tyvärr ligger det flera timmar från oss så det blir inte så ofta som vi hälsar på. Jag har inte varit här på långt över ett år men det är ju inte så konstigt eftersom jag varit upptagen av att vara sjuk.

Kom på att jag aldrig berättade hur proverna blev. I alla fall så tror man inte att det var någon fara för fredagens prover visade sig lite bättre. Om det inte hade varit bättre så hade man velat ta ett nytt benmärgs-prov igen för att se om sjukdomen kommit tillbaka. När trombocyt-värdet sjunker snabbt så kan det nämligen tyda på det. Så måste erkänna att det var ett par nervösa dagar där förra veckan. Nästan mer för själva benmärgs-provet än om sjukdomen kommit tillbaka (skulle bli mitt åttonde prov i så fall). Sköterskan sa nämligen att patienter som fått tillbaka sjukdomen mer eller mindre känt det på sig innan man ens sett det på proverna. Men jag har känt mig väldigt bra i jämförelse den senaste veckan. Bara nu i helgen som jag varit tröttare. Men jag är ju inte van vid att resa iväg såhär heller. Och det blir mycket ljud och ståhej här i huset eftersom gammelmormor hör så fruktansvärt dåligt. Nu har jag i alla fall tagit en tradolan för att se om det lilla morfinet i den kan få mig att må lite bättre. Ibland får man fuska sådär.

lördag 15 september 2012

STN

En film som gjorts om STN och deras arbete i Wahiawa, Hawaii där jag var i tre månader som volontär. En stad som anses vara en av det värsta i USA med mycket droger, kriminalitet och missbruk som Gud nu håller på att förvandla. Jag fick vara med och be för porrbutiken som han pratar om och var också där när vi hade fått köpa den och gick in i den för första gången och sedan städade ut all gammal skit.


video


torsdag 13 september 2012

Min lilla katt

Det har inte varit så mycket aktivitet här på senaste, det vet jag. Mina dagar har mestadels bestått av långa sovmorgnar, en hel del matlagning och massa avsnitt av "Lost". Jag har aldrig sett den serien förut men minns när jag var yngre hur populär den var. Såg den nyss hemma hos en kompis och har sedan dess fortsatt att titta. Vad gäller matlagningen så har jag ju redan sagt att jag försöker vara den som lagar maten de dagar jag orkar. Och det gör jag allt oftare. Hittar nya recept och experimenterar med kryddor jag aldrig förr vågat smaka just för att namnet låter så äckligt. Utsätter familjen för diverse smakupplevelser som de artigt och vänligt tackar så gott för. Det är roligt att laga mat, lära sig nytt. Det är som att jag för varje ny maträtt jag kan lägga till min meny kommer ett steg närmare att bli en ansvarsfull vuxen med möjlighet att mätta familjens magar utan att det blir allt för enformigt.

Mer rörelse än så har det som sagt inte varit eftersom immunförsvaret är lågt och inte tillåter mig att träffa vänner med förkylda syskon till exempel. Tisdagen bjöd som vanligt på sjukhusbesök. Morgondagen innebär det samma då trombocyterna var oroväckande låga. Det är viktigt att dom har ökat på sig tills dess och jag har därför fått sluta med cellgifts tabletterna. Förhoppningen är att kroppen bara lagrat lite extra av dessa tabletter och att detta påverkar mina värden. Mamma bättrar på sig från dag till dag och är som vanligt för rastlös för att vila mer än nödvändigt.

Min fina lilla födelsedagspresent växer så det knakar och flörtar in sig hos det andra katterna så gott det går. Igår lade hon sig bredvid den snällaste av dem. Han som nästan är dumsnäll, och tog sig sakta närmare och närmare tills hon fick ligga tätt intill honom. På morgnarna rusar hon runt i mitt rum och hoppar i min säng, kilar över mitt ansikte och nosar mig i öronen med avsikt att få mig att gå upp och leka, men jag låter henne oftast få vänta några timmar eftersom jag är fruktansvärt morgontrött. Tills dess får hon hålla till godo med de andra familjemedlemmarna som gått upp tidigare och behagar hålla sig hemma. Hon spanar på fåglar genom fönstret för att sedan hoppa efter dom och med en brak krascha rakt in i rutan. När hon är ute är hon dock inte lika stursk utan håller sig på lite avstånd från det fjäderbeklädda djuren, stora hönor som små fåglar. Vi får se om hon går i vår alldeles egna jägarkatts fotspår i framtiden. Ena stunden far hon runt som en raket med klorna åt alla håll för att sedan landa i soffan bredvid någon att sno värme från för att sova en stund. Hon ger ifrån sig små ljud, en blandning mellan kurrande och jamande när man ropar på henne eller klappar henne eller när hon känner för att prata lite. Desto mer enträgna jamanden får man höra när hon vill ha mat eller uppmärksamhet. Detsamma gäller när hon varit ute och vill komma in, då går hon till uterumsdörren med fönster i övre halvan och klättrar upp för att hänga i klorna och titta in genom fönstret och tala om för oss att vi allt måste öppna för henne. En underbar liten katt som jag är otroligt tacksam för, som gör dagarna mångt mer fyllda av skratt och leenden.


söndag 9 september 2012

Helgen

Den här helgen har varit grymt bra! I fredags kväll mötte jag upp några kompisar på Ica. Vi irrade runt där inne ett tag och hade vilda diskussioner om vad man borde ha till tacos. Vi fick i alla fall med oss en del men höll på att glömma själva köttfärsen. Sedan packade vi in oss i en bil och styrde ut mot landet till Karins sommarstuga. Där lagade vi taco, åt, bastade (fast inte jag), åt äppelpaj, tjötade, låg i soffor och hade det galet trevligt. Kom hem klockan två på natten. Så länge har jag inte varit ute på mycket länge kan jag tala om.

Igår kom min storkusin på lunch och stannade till tidig kväll.Vi sköt pilbåge och snackade och tiden gick sjukt fort. Sedan körde jag honom till tåget och åkte sen hem till några kompisar. Där satt dom och kollade på Lost så nu måste jag börja se den tv-serien. Har faktiskt inte sett den förut. Efter ett tag bar det av för att bowla. Där mötte vi upp lite mer folk och det var riktigt kul. Jag hade inte tänkt bowla egentligen men körde vartannat kast med Alma så då blev det inte så jobbigt. Fick in ett par strikar i början men sen gick det väl sådär ju tröttare vi blev. Men kul var det! Sen åkte vi och köpte mat för att sedan landa hos Adam och hand hus där kvällen avslutades med Straff-Uno i barbie-style.

Idag är jag rejält trött men mår ändå helt okej. Men mamma mår sämre med huvudvärk och magvärk och lite annat skit. Jag ska som vanligt in på tisdag för prover och mamma ska in på fredag tror jag. Mitt immunförsvar är nog på väg att sjunka som det brukar göra nån vecka efter behandlingen så kände att jag fick passa på att umgås med mina vänner innan. Men hoppas som vanligt på att det ändå på något sätt inte ska bli så hemskt lågt.

Taco och bastukväll

Bowling

torsdag 6 september 2012

Ett år sedan


Det är nu ett år sedan, ett år sedan den sjätte september.  Den dagen som gick så otroligt långsamt och samtidigt var sådant fullständigt kaos. Den dagen som läkaren satte sig på stolen mitt emot mig och förklarade varför just den dagen var som den var. Varför de två månaderna innan varit som dom varit och hur de kommande månaderna och åren skulle bli.

Cancercellerna har nu utplånats (högst sannolikt). De har mött på motstånd och fått ge vika. Nu är det istället cellgifterna som härjar i min kropp.

På något sätt känns det som om detta är MIN dag. Du vet som det är med födelsedagar. Man förutsätter nästan att man ska bli behandlad annorlunda just den dagen. För att det är en årsdag. För att det på den dagen får många år sedan hände något speciellt.
Men egentligen är den nog inte det, MIN dag alltså. Och den HÄR dagen för ett år sedan var inte heller MIN dag. Det var EN dag. En mycket hemsk dag i MITT liv. EN dag som ändrade så mycket, ställde saker och ting på ända och gjorde allt som jag någonsin vetat tvivelaktigt. EN dag som aldrig mer kommer igen, som bara var just den dagen. EN dag som aldrig kommer upprepas, inte på exakt samma sätt. En tragisk dag som jag hoppas aldrig kommer finna sin like bland mina andra dagar. Dock har jag förstått nu att likar kommer den att få. För livet innehåller tragedier, sorger, smärta och rädsla. Likväl som det innehåller lycka, glädje, kärlek och skratt. EN dag kan göra stor skillnad i ens liv. Men bara för att den dagen kom och alltid kommer att finnas kvar så ska man inte låta den överskugga alla andra dagar.
Och därför är inte den här dagen samma som den här dagen för ett år sedan. Därför är inte detta MIN dag eller för den delen cancerns dag. För den dagen har redan varit och den HÄR dagen är en annan dag. Och som en vän sa till mig, den HÄR dagen kanske kommer bli den bästa i ditt liv. 

En av de vackra blommorna jag fick på min födelsedag 


onsdag 5 september 2012

Onsdag

Har inte kommit ihåg att skriva här så mycket på senaste. Varit upptagen med behandlingen i helgen och diverse andra saker nu i veckan. Var i alla fall på sjukan igår och tog prover som vanligt. Ganska bra värden och det är ju bra för det kommer ju sjukna snart så ju högre dom är innan desto bättre. Börjar må sämre nu igen. Känner att hudcellerna påverkas då jag nästan har klåda på skinnet. Mest på armarna. Måste smörja in mig flera gånger om dagen.

Mamma var inne för behandling idag. Jag körde henne dit och sen handlade jag och lite så och gick en promenad med hunden. Sen satt jag med henne sista halvtimmen. Tycker det är skönt att få se och vara med henne och jag vill liksom hålla kolla och se att allt går rätt till.

Nu vill jag sova, har gått upp tidigt i över en veka varje dag och det är jag inte van vid men samtidigt lagt mig lika sent som när jag får sova länge på morgonen. Så nu vill jag få sova länge dock ska jag upp ganska tidigt imorgon med. Borde egentligen vila en massa nu efter behandlingen men tar det senare. God natt

måndag 3 september 2012

"Gud visar musklerna – jag är helt oberörd"

Hej. Läste den här krönikan av Alex Schulman i Aftonbladet här om dagen. Om ni inte redan läst den så gör gärna det. http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/alexschulman/article15345363.ab?partner=wwwredirect.

Vad tycker ni? Själv regerade jag rätt surt när jag läste början av krönikan. Tänkte väl att ännu en kändis ska klanka ner på Gud och kristendomen. Men sen när jag läst färdigt så kändes det ändå ganska bra. Mr Schulman är en man som jag har svårt att förstå mig på. Har inte riktigt kommit på vad jag tycker om honom ännu. Faktum är att jag inte riktigt visste om jag kunde tro på att hans krönika inte var ett skämt först. Men i slutändan är jag glad för att han valde att skriva om kyrkan och i vissa påstående kan jag förstå honom och till viss del hålla med honom. Och den sista meningen i krönikan tycker jag väldigt mycket om för det är faktiskt det som kristendomen egentligen handlar om.

"Jag har suttit skeptisk och väntat på att tron ska komma till mig, som om det vore en present från någon. Gud har all rätt att vara irriterad på mig. Jag gav hen ingenting. Och Gud sa: ”Det gör ingenting. Jag välsignar dig ändå.”
Den Guden gillar jag. Det är en fin Gud."

lördag 1 september 2012

Senaste

Hade precis haft besök av goa Anna som jag träffade på Hawaii. Träffade också henne i onsdags jag var i Göteborg hemma hos Emma och träffade henne plus, Linda, Anna och Miriam. Miriam är här på besök från tyskland. Alla tjejerna träffade jag på Hawaii när jag var där för ett och ett halvt år sedan. Sedan i torsdagar lades jag in här på Sahlgrenska igen för ännu en stor behandling och ska vara här till imorgon.